Återvinning av förpackningar för en cirkulär ekonomi är egentligen ganska enkelt. När förpackningen och etiketten är gjorda av samma material kan de sorteras och hanteras som en och samma avfallsprodukt. Det är det vi kallar monomaterial. Då ökar möjligheten att förpackningen sorteras på rätt sätt och därmed återvinns.

Det som inte är så enkelt är att återvinna förpackningar som består av olika typer av material.

Resurser som kan återvinnas och användas om igen "i det oändliga" är själva definitionen av en cirkulär ekonomi. Att vidareutveckla monomaterial och metoder för automatiserad sortering av återvinningsbara monoprodukter blir nödvändigt för företag med en cirkulär affärsmodell.

Ladda ner gratis e-bok: Förpacknings- och etikettrender du inte får missa under  2021

Påsarna som gick från fem lager till återvinningsbara

Påsar för chips och soppor har tidigare varit värstingar när det gäller återvinning. Vanligtvis bestod påsarna av fyra-fem lager av olika material, ofta en kombination av olika plast- och aluminiummaterial. Både plast och aluminium kan återvinnas, men inte när de är sammanfogade till ett material i flera lager med olika komponenter.

I Skandinavien var det Norge och Sørlandschips som 2019 var först med en aluminiumfri chipspåse som kunde sorteras som plastförpackning. Orkla Foods Norge kom ett par månader senare med Kims chipspåse, som både kunde sorteras och återvinnas tack vare sin monoplast-konstruktion.

Här i Sverige annonserade Unilever 2020 att deras pulversoppor under varumärket Knorr skulle säljas i påsar i monomaterial framöver.

Vi på Skanem är extra stolta över kaffeproducenten Arvid Nordquist HAB och deras miljöarbete. De vände sig till oss i samband med att de skulle ställa om till grönare förpackningar. De letade efter en etikettleverantör som kunde infria deras krav på hållbara förpackningsmaterial, även för etiketterna. De nya kaffeförpackningarna består av minst 70 % växtbaserat material (sockerrör) och det blev vår uppgift att föreslå en matchande och lika miljövänlig etikett. Resultatet blev att kaffeproducenten minskade sina CO2-utsläpp med 20 %.

HolyGrail-projektet kan bli den heliga återvinningsgralen

Nu när alltfler sorteringsanläggningar går över från manuell till automatisk sortering blir det särskilt viktigt att sensorerna vid återvinningsstationerna kan avläsa och tolka olika material korrekt.

HolyGrail-projektet har gått ut på att förbättra den automatiska igenkänningen och sorteringen genom att olika förpackningar märks med synliga och osynliga koder.

Koden kan innehålla information om plasttyp, producent, innehåll och komponenter i spärrskiktet med mera. Förpackningen kan då spara information genom hela värdekedjan så att förpackningens hela livscykel tydliggörs.

HolyGrail-projektet kan därför effektivisera sorteringen genom att koderna kan läsas av, vilket även ökar återvinningsgraden.

Nu har del två av projektet inletts, HolyGrail 2.0, Procter & Gamble provar märkningen på utvalda produkter i samarbete med Tomra, och det blir spännande att följa den globala utvecklingen. Vem vet – kanske detta faktiskt blir den heliga återvinningsgralen?

Vi på Skanem är en del av Holy Grail 2.0-projektet som associated member och planerar för att vara en aktiv del i organisationen

Innovativa miljölösningar

Här på Skanem vet vi hur viktigt det är med kontinuerlig innovation, både för oss själva och för våra kunder. Vår bransch har en enorm potential och ett ansvar för att bidra till en cirkulär ekonomi. Det bevisade Coca-Cola European Partners i januari 2021 när de tecknade ett samarbetsavtal med Bower (tidigare PantaPå) för att möjliggöra pant av dryckespåsarna Capri-Sun.

Det är därför vi är så fokuserade på att kartlägga innovativa lösningar som effektiviserar och realiserar de hållbarhetsmål som våra kunder sätter upp.

LADDA NER GRATIS E-BOK: Förpacknings- och etikettrender under 2021